Varför vi äter det vi äter på julbordet

December månad, det innebär att nu är det snart jul. Det må nästan vara en månad kvar, men det går ju alltid fortare än vad man tror. Ett sätt att stressa ner under julen är att klicka här för att hitta ett trevligt spel att roa sig med. Julmaten är en stor del av högtiden, men hur kommer det sig att vi äter det vi äter på julen?

Julbordet kan lätt ses som en krönika av vår mathistoria. Dock är det mycket av det vi äter idag, inte något vi har gjort i alla tider. Under 1800-talet var det rätt fattigt i bondesamhället och då bestod lyxen med av en smörklick i gröten. De äldsta inslagen på julbordet, det är dopp i grytan, grisfötter och sylta. Dock är det allt mindre vanligt att ha detta idag.  Under första delen av 1900-talet utvecklades charkuteriindustrin med julkorvar, leverpastejer och prinskorvar. De billiga och lättillgängliga produkterna blev snabbt populära inslag på julbordet. Sedan, under andra hälften av 1900-talet så kom julaftonsmiddagen att gå från att vara en 3–4 rätters sittning till att bli en enda stor julbuffé.

Saker vi gärna äter till jul (och ibland midsommar och påsk med)

Sill är något som finns med på julbordet, så väl som vid påsk och midsommar. Man hade redan under senmedeltiden en torrare variant av kryddsillen, men bara de rikare människorna, så klart. Det då kryddorna kom från andra sidan jorden och var dyra. När kryddorna sjönk i pris började de även användas av allmogen.

Inlagd i socker- och ättikslag blev sillen först under den senare delen av 1800-talet.

Dopp i grytan tillhör en av de äldsta rätterna på julbordet och sträcker sig så långt tillbaka som till 1000-talet. Förr inleddes ofta julen med lunch med dopp i grytan.

Julskinka är för många ett måste, men det finns även helskinka till andra högtider, som är lite samma sak. Denna kom så klart från den slaktade julgrisen, som bara de mer bemedlade hade råd med, men saltades ner och sparades oftast till midsommar. Julskinkan blev ett vanligt inslag på julbordet först under 1900-talet i takt med det ökande välståndet och när fler och fler flyttade in till städerna.

Julkorven tillhör en av de äldsta rätterna på julbordet. Men med tiden har den ersatts av prinskorven.

Gravad lax har förekommit i Sverige sedan 1600-talet. Från början handlade det mer om en form av fermentering som resulterade i något som mer liknade surströmming.

Köttbullar är det många som anser vara helt och hållet svenskt av många. Men det finns varianter av köttbullar i stort sett över hela världen. Under 1700- och 1800-talet var de vanligare att koka köttbullarna, som frikadeller. På julbordet hamnade köttbullarna först efter andra världskriget.

Den klassiska rödbetssalladen känns som en julrätt som alltid varit med, men faktum är att den i dagens form skapades så sent som på 1960-talet.

Janssons frestelse fick sin nuvarande form runt förra sekelskiftet. Den har sitt ursprung från 1800-talets ansjovislådor. Att ätas på julbordet började man först under 1970-talet.

Glöggen har medeltida anor och dess motsvarighet finns i flera länder. I slutet av 1800-talet hade glöggen blivit en svensk jultradition och de flesta vinhandlare hade sin egen glöggblandning. I dag finns mängder av varianter och smaksatta glöggsorter.

1910 lanserades julmusten som ett alkoholfritt alternativ till öl. Men det var först på 1930-talet som den började kallas julmust.

Sedan finns det så klart en massa fler rätter vi äter på julbordet, för en del är det ett måste att ha just vissa saker.

3 Dec 2020